.

Igår kom jag underfund med en sak. Det bara slog mig och jag har haft
en sådan otrolig känsla i kroppen sen dess. Jag är precis där jag vill vara.

Jag tänkte tillbaka på hur jag såg framtiden som 14-15 åring. Jag längtade alltid
till gymnasiet, till nya kompisar, till nya fester, till pojkvän, till att bli 18,
till att gå på krogen, till att skaffa lägenhet, till studenten, till ett liv.


Om jag låtsas att jag är 15 år igen skulle jag aldrig ha trott att jag skulle vara
på den platsen som jag är på idag. Det är otroligt mycket som har hänt!
Jag har börjat gymnasiet. Jag har fått världens underbaraste vänner.
Jag är på oslagbara fester hela tiden. Jag har en otrolig pojkvän. Jag är 18,5.
Jag krogar så ofta som möjligt. Jag bor hemma, men jag är även borta mycket
och dras iväg mer och mer, best of two worlds!
Det är inte långt kvar tills jag får lägenheten.
Om bara några månader är jag en student. Jag har mitt liv som jag vill ha det.

Visserligen fattas det mycket också. Men sånt kommer när det är rätt tid för det.
Jag har alltid tänkt, förut var allting planerat med en vän men nu på egen hand,
att jag verkligen hela tiden ska ta mig själv först.

Och titta hur långt jag har kommit?

Vissa saker har ändrats under åren, jag hade planer på att bosätta mig i Stockholm
med en vän sen år tillbaka, men nu har det istället blivit så att jag går vidare på
egna ben och jag ska satsa på Nyköping först. Jobb, lägenhet vänner och pojkvän.
Det känns som att det är mer jag. Jag har äntligen blivit nöjd med mitt liv och
känner att jag har en sådan otrolig balans och trygghet,
 som inte ens har visat sig förut.

Jag klarar av att plugga och parta. Jag klarar av vänner och pojkvän.
Jag klarar av familjen och Nyköpingslivet. Jag klarar av det som jag vill.


Därför känner jag mig så jävla fri.
Så mycket roligt som bara står framför mig och väntar på mig, så mycket
erfarenheter som kommer ge posetiva och negativa effekter - 
men framför allt bidra till mer lärdom.


Life, i want more!